Linn Hansén”Vi går omkring i Västra Götalands län, vi håller varandras händer som fanor” läser Linn Hansén.

Dikten är publicerad i det senaste numret av Glänta. Hon ger också smakprov av sin bok ”Ta i trä”. Landskapet är Västergötland, Borås finns med, ”nuförtiden” är ett centralt ord. ”Det är ingen som heter Ida längre” – kaxighet blandat med ödmjukt betraktande. Allt får flyta in i vartannat, Linn Hansén har en lugn röst som banar väg för orden och ja, jag blir mycket nyfiken på att läsa mer.

Jörgen Gassilewski är nästa poet att äntra scenen i Rum för poesi. Han visar först upp exempel på hur dikterna i hans ännu inte publicerade bok, är utformade rent grafiskt. Det börjar med små fyrkanter av text och en rad på tyska. Sedan övergår texten i något som Gassilewski kallar för snöande, uppbrutna ord singlar nerför pappersarken. Den avslutande delen är tillbaka i textrutor igen, fast här blandas ord från de tidigare delarna in. Orden knyts ihop och får ny innebörd. ”Jag älskar dig är en vacker och nyttig fras”, inleds en av hans dikter med och sedan följer ett bollande mellan påståendena ”Jag älskar dig” och ”Jag hatar dig”. Det är diktsamlingens stomme. Jörgen

Marie Lundqvists, det svenska språkets bildmotor, är den som får avsluta poesitimmen. Med sig har hon sin nya diktsamling De dödas bok. Rösten är höstljus – varm och smickrande mot allt som kommer i dess väg; stavelser, ord, pauser blir sång när Lundqvist uttalar dem.

”Stillheten är som ett svalt mynt i våra heta händer.”

Marie Lundqvist
Döden har huvudrollen i den här diktsamlingen, liksom i flera av Lundqvists böcker är det en kär vän, en sällsam kraft, en vila och en födelse. Dikterna skildrar ett gräl mellan jaget och döden. Själv tänker jag mig en objuden gäst som man måste ta ställning till – ska den frågas in på kaffe eller ska man stå kvar bakom dörren och stirra på den genom nyckelhålet.

”Nu slåss fåglarna om dina vackra ögon, som vore de äpplen.”

© 2017 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha