Vilken intressant människa! Det är den första tanken som dyker upp i huvudet på Sofie. En sådan utstrålning, han är en människa som bjuder på sin energi. Han är ljuvlig! skriver Anna Lena i sitt block.
Lesego Rampolokeng, är poet, musiker, dramatiker, spokenword-artist, och han glänser. Han är inte det minsta ödmjuk, men charmar alla ändå.

När moderator Gunnar D Hansson frågar om det är sant att Lesego redan vid 14-års ålder bestämde sig för att bli poet blir svaret tvärt nej. ”Poet är ingenting man bestämmer sig för att bli. Poet är något man föds till.” Hela salen brister ut i ett gapskratt när han fortsätter: ”Om man sprättar upp min mor, efter hennes död, kommer man att se att insidan av hennes livmoder är fylld av poesiklotter.”

Familjen förväntade sig att Lesego skulle bli katolsk präst. Det fanns ingen som helst förståelse för att en liten afrikansk pojke intresserade sig för böcker, skrivande och läsande. Hans moster var helt övertygad om att böcker drog till sig kackerlackor och råttor. ”Om du ser en människa som går och plockar upp papper från marken kan du vara säker på att det är en galning.” Traditionen går till och med så långt som att säga att man blir tokig av att läsa för mycket.

Det engelskan språket uppmuntrades i hemmet. Allt som Lesego sa på just engelska möttes av applåder. Något egentligt modersmål kan han inte relatera till. Språket förändras och olika generationer har till och med svårt att förstå varandra. Just nu är poesi väldigt trendigt i Sydafrika. ”Vill du ha kärlek ska du säga att du är poet. Det fungerar till och med bättre än att vara popstjärna.”

Precis som Lesego inte tycker att poet är något man väljer att bli vill han inte vara den som sätter namn på den stil i vilken hans ord kommer ut. ”Är det prosa det heter?” skrattar han. ”Jag bara gav redaktören massor av texter och så satte han ihop dem till den där boken.”

Moderator Gunnar D Hansson refererar flera gånger till Lesego som Sydafrikas förfader av spokenword-genren. Lesego själv möts ofta av fördomen att man inte är en riktig poet när man skriver som han gör. Man sätter ofta etiketter som ”oral-poet”, ”spoken-poet” eller ”dub-poet” på honom. En riktig poet är enligt många någon som T.S. Eliot eller Bates. Lesego tycker att man förminskar poeter genom att sätta dessa prefix på dem.

Moderatorn har tyvärr under hela samtalet svårt relatera till Lesego, han pratar förbi honom och lyssnar inte riktigt på det poeten har att säga. Men Lesego, med sitt självförtroende och sin scenvana, klarar biffen ändå. Hur har valet av moderator gått till, undrar vi?

Trots moderatorns oförmåga att möta poeten blir detta dagens bästa seminarieminne för oss!

/Sofie och Anna Lena

Temat för Textival var ljud och dagens sista seminarium hade titeln Skönhetsmord – en text/ljudhappening med material av Joakim Pirinen och Mikael Strömberg.

Det mest intressanta var just kriminalhistorien Skönhetsmord. Ljuden och musiken gav den känslan av radioteater men det var suggestivt och medryckande. Däremot blev uppläsningen av Afrika, vars text samtidigt spelades upp baklänges, mest en kakafoni av ljud som i mitt tycke blev irriterande och störande. Men det var å andra sidan kanske meningen med det.

Mikael Strömberg pratade om ljud, om hur städer kan ha sina egna soundtracks (det hade en gång varit hans arbetsuppgift på Aftonbladet att recensera städer som om de vore skivor). Han pratade också om de ljud som är på väg att försvinna som ”kom och ät” när en förälder ropar till barnen som är ute och leker. Andra utrotningshotade ljud är mattpiskning och den trasiga uppkopplingstonen till modemet. I mitt stilla sinne tänkte jag att visst kan man sörja över vissa ords bortgång men å andra sidan finns det ljud man aldrig vill höra igen ”arbeit macht frei” till exempel.

Joakim Pirinen är ett stort fan av anagram och läste upp flera texter ihopsatta med just dessa. Han har också komponerat en text som endast bestod av kända människors namn men avstavade mitt i för att ge nya betydelser.

Ett intressant seminarium och en påminnelse om att den text vi läser har uppstått från ljuden vi hör.

© 2017 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha