Skriva.net » Arkiv » Skrivövning: Ett riktigt hundgöra

Skrivövning: Ett riktigt hundgöra

Hundvalp I nummer 23 av tidskriften MsLexia, som kom ut 2004, fanns ett flertal skrivövningar som handlade om hundar. Här är en av dem, fritt översatt.

Skriv om en hunds upplevelser under en bilfärd eller en promenad i parken. Fokusera på hundens egenheter, dess skarpa luktsinne och goda hörsel, förmågan att uppfatta icke-verbal kommunikation. Till exempel kan den känna lukten av nya hårstrån på din hårborste eller parfymen från mascara som du sminkar dig med två rum bort, och göra antagandet att ni ska gå ut.

Om du gör den här övningen, skriv gärna en kommentar till den här texten om hur det gick. Vill du får du gärna klistra in texten du skrev i kommentarsrutan också.

Av: Lotta | 2006-01-09 | Skrivövningar | Trackback | Kommentarer [RSS 2.0]

En kommentar så här långt - skriv en du med! »

Hehe, ja, det gick väl sådär det här. Insåg att man faktiskt kunde skriva väldigt mycket kring en hunds intryck av en bilfärd. På grund av tidspress blev resultatet därför inget vidare. Får väl göra om den nångång… Nåväl nu måste jag sticka. Hej då och tack för en mycket bra hemsida! Hittade den precis men ska se till att i fortsättningen återvända med jämna mellanrum.

Så här blev det:

Så bar det iväg. Bilen var fullastad med campingutrustning. Allt som behövdes för att överleva en natt i skogen var där, ficklampa, tändstickor, tält naturligtvis, gaskök, fiskespö, flöte, bete, fiskkniv, 400 gram fläskkotlett. ‘Just in case’, hade husse sagt. Redan efter några sekunder, på väg ut från infarten fylldes jag av en frihetskänsla. Bara tanken på att springa omkring i skogen bland kottar och barr, ekorrar och möss, gjorde mig lyrisk. Mer uppspelt än någonsin annars. Doften i grannskapet påminde dess värre inte alls om den stora skogen. Det luktade starkt av sopor. Det kunde ha någonting att göra med sopptunnorna jag vält omkull dagen innan, men jag är inte säker. Långt därifrån; det här luktade rutten fisk, vad jag välte ut igår var färsk fisk.

När vi flög framåt på motorvägen blev jag återigen otroligt uppspelt. Trots att jag åkt där säkert hundra gånger innan. Fråga mig inte varför jag jämt blir så uppspelt, jag är väl en motorvägshund helt enkelt. Efter några kraftiga skall fick jag till slut husse att sänka ner sidobakrutans fönster. Att sticka ut huvudet i det fria och slänga ut tungan är bland det bästa jag vet. Saliven flyger iväg mot bilarna bakom. Jag kan känna doften av mat överallt. Allra mest känner jag naturligtvis doften av avgaser, men anstränger man sig kan man känna doften, ja nästan smaken, av hur barn sitter och äter godis i baksätet, stressade vuxna som smaskar på en hamburgare medan de kör alldeles för fort på väg mot gymmet. Ahhh, vad jag njuter. Det här är det bästa på hela campingtrippen. Hur är det nu man brukar säga? Resan är en del av målet?

Kommentar av Eric Isaksson — 23 January, 2007 kl. 18:40

RSS-feed för det här inlägget. TrackBack URI