Dialoger
PÃ¥ lördag är det dags för Fokus – en skrivarkurs jag kör igÃ¥ng här i Bromölla. Det blir mycket information och punkter som vi ska ta oss igenom, bland annat hur vi ska gÃ¥ tillväga för att kritiken ska bli givande. En annan punkt är dialogen.
Ju mer jag har läst om dialog desto viktigare känns den. Här är min sammanfattning som jag ska presentera på lördag. Håll tummarna för att kursdeltagarna ska känna att träffen är lyckad, just nu är vi åtta deltagare.
Dialog
�Säg det inte, visa!�
- Dialogen är ett av flera redskap som en skribent använder.
- Dialogen ska föra handlingen framåt. Det folk säger vardagligt – en självklar förklaring – är inte effektivt (se sidan 137 i �Skriv på!�)
- Dialogen visar vem en person är, likväl som handlingar
- Dialogen gör relationer tydligare än berättande (men var inte övertydlig, skriv inte läsaren �på näsan�)
- Dialogen skyndar på handlingen
- Dialogen är en scen, lyssna på olika människor och använd syntaxen
- Dialogen ska kännas naturlig
- Dialogen ska vara nytta för handlingen eller i den enskilda scenen
- Dialogen måste stämma överens med handlingen, konflikten, ämnet eller en persons utveckling
- Dialogen ska inte ta upp för många ämne samtidigt
- Använd med försiktighet anföringsverb som �fräste�, �stönade� och �jämrade�, de drar bara till sig läsarens blick och han eller hon lägger energi på hur det uttalades istället för själva repliken. I regel råder alla handböcker i skrivandets hantverk att undvika anföringsverb och istället använda sig av det unika i varje karaktär.
- Stryk skräpord från dialogen. I verkliga livet finns det �tja� och �äh� men i en dialog skräpar de bara ner såvida det inte används med flit för att visa på en speciell karaktär.
- LÃ¥t sprÃ¥ket avslöja individen och gör därmed sägessatserna onödiga(Elizabeht George använder ordet â€?sägessatserâ€? i boken ”Skriva pÃ¥” men jag tror att det är vanligare i svenskan med anföringsverb).
Det känns riktigt spännande att skriva dialog!
Loading ...