En term som Julia Cameron använder sig av är “artist dates”. Det är de där sakerna du unnar din inre författare, så att han/hon ska trivas och spotta ur sig mästerverk, eller åtminstone något du inte genast förpassar till papperskorgen.
På en artist date skriver du inte, utan upplever. Det kan vara ett museibesök, en konsert, en skogspromenad, ett föredrag, eller vad helst du känner för. Men du ska helst göra det ensam, för att den inre dialogen är viktig.
Cameron rekommenderar att schemalägga artist dates, att boka dem i almanackan och prioritera dem så att inget annat får komma emellan.

Det är viktigt att fylla på den inre källan, det är ju den du ska använda när du sedan ska skriva, menar hon. Sedan kanske inte skrivandet har ett dugg med det du upplevde på din artist date att göra, men indirekt underlättar den när du sitter där med pennan i hand.

Jag tycker det är underbart med ett begrepp som låter mig schemalägga och prioritera roliga saker. Artist dates hjälper mig om inte annat att motivera inför min omgivning varför jag bara måste dra iväg på det ena eller det andra när de tycker jag ska umgås, städa, dricka öl eller annat.

Den här veckan är en enda lång artist date för mig. Jag ska på Pridefestivalen och lyssna på en massa spelningar och förhoppningsvis träffa en massa härliga människor.