You are getting this poetry from somewhere
that wasn’t you a minute ago
and now is.

 
John Ashbery var en amerikansk poet som gick bort häromåret och nu ordnas ett hyllningsevent om ett par dagar i Göteborg. Stephen Farran-Lee, som sett till att det blivit en svensk samlingsvolym av Ashberys dikter, inledningstalar och tre av översättarna (Ragnar Strömberg, Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou) är på plats för att samtala om poeten. Det bjuds också på uppläsning av Ashberys dikter, och den uppläsningen står göteborgspoeterna Helena Eriksson, Kennet Klemets och Jörgen Lind för.

Datum och tid: 23 februari (2019) klockan 14.00
Plats: Stadsbiblioteket Göteborg

Ashbury avskydde att höra ljudet av sin egen röst och var därför inte särskilt förtjust i uppläsningar, så då länkar vi till en kort intervju som bland annat tar upp poesins popularitet, för den som blir nyfiken på att se en bit av mannen som kallas för en av Amerikas viktigaste poeter: 10 Questions for Poet John Ashbury Men det går att hitta klipp, både långa och korta, där poeten själv läser sina verk.

Jag vill, ovanstående till trots, ändå avsluta med ett ännu kortare klipp, där samtal, närbilder, och korta stycken av uppläsning blandas och varifrån citatet som denna post inleds med är hämtat:

Länk till information om eventet på stadsbibliotekets webbplats.
Länk till Facebook-event för tillställningen.

Bokomslaget med engelsk titelJag vill dela med mig av tankar och funderingar jag fått när jag läst Shaun Tans bok Det röda trädet.

Själv anser jag att boken är ett utmärkt exempel på crossover-litteratur, det är en bok som minst lika mycket, om inte mer, riktar sig till vuxna som till barn. På varje uppslag finns både text och bild. Här finns ett direkt tilltal som riktar sig till ett du. Jag får intrycket av att författaren inte tänkt på att rikta sitt tilltal till vare sig barnläsare eller vuxenläsare utan helt enkelt till en mer allmängiltig läsare. Med det sagt så tror jag ändå att vuxna kan ha lättare att ta till sig själva texten medan barn kan finna störst intresse i bilderna. För mig är det här en bok som handlar om nedstämdhet och hopp, det är varken någon klassisk bilderbok eller fantasybok, men allting utspelar sig i en fantastisk värld, där en mörk fisk kan sväva över en stadsgata, en flicka kan sitta på skalet till en snigel och ett rött träd kan börja växa på ett sovrumsgolv.

Bilderna i boken innehåller betydligt mer information än texten och får också mer utrymme än texten rent fysiskt. Utan bilderna skulle texten kännas rätt så tom och slutet skulle kunna vara svårt att hänga med i, men utan texten skulle det vara svårt att förstå hur bilderna hänger ihop och vad det är meningen att de ska gestalta. Jag upplever även att varje bild klarar av att stå för sig själv, är konstverk som väcker tankar, associationer och öppnar upp för vidare funderingar. Många av bilderna fungerar i sig som metaforer och även i texten finns metaforer (”mörkret tynger ner dig”, ”världen är en döv maskin”). Ibland uppstår även metaforer i mötet mellan text och bild, som att flickan som gör streck på snigeln blir en metafor för att vänta, men utan textinformationen skulle bilderna lika gärna kunna handla om ren matematik. Boken i sin helhet, historien om det röda trädet, ser jag även den som en metafor. Texten är avskalad men bilderna är detaljrika och det uppstår kontrapunkt mellan text och bild.

”Darkness overcomes you”, bild hämtad från shauntan.net.

Även om texten i boken går att läsa igenom på bara ett par minuter så ägnar jag mycket tid åt boken. Det röda trädet lämnar mig inte i fred. Det är en bok jag kan återkomma till igen och igen, både genom att läsa hela boken men även genom att bara fundera över ett uppslag eller dyka djupare in i en bild.

Jag har valt att titta närmare på det fjärde uppslaget från slutet av boken (som saknar sidnummer), det är ett av de uppslag i boken där det förekommer intraikonisk text. På höger sida ser vi en upplyst scen varpå huvudfiguren (som har något som skulle kunna vara en tår på ena kinden) samt en mängd andra ting befinner sig. I publiken anas flertalet anonyma personer i likadana hattar, somliga rökande (mina tankar här far iväg till Michael Endes grå män, tidstjuvarna). Bilden på högersidan går in en bit på uppslagets vänstersida. På vänster sida syns texten ”ibland vet du helt enkelt inte vad du ska göra”, texten är uppställd på ett sätt som för tankarna till poesi –
– något som påverkar läsningen, drar ned hastigheten i den och ger mer tyngd åt vissa ord än andra. Flickan som står mitt på scenen i bilden har oändliga möjligheter i vad hon skulle kunna ta sig för, och erbjuds även en present av ett av de märkliga tingestarna på scenen, något som hon inte verkar uppmärksamma och hennes kroppshållning ger inte heller uttryck för någon rörelse, snarare en aktivitet som stannat av (ena handen är instucken i en kasperdocka, men den ser ut att ha sänkts/kommit av sig i sin rörelse). Runt halsen på flickan hänger en skylt med ord på finska (som jag tror betyder ”Vem är du?”) och en av scenens bakgrundsfigurer håller i en skylt med fler finska ord (som jag tror betyder ”Vad gör du här?”). Bilden berättar för mig att flickan inte är glad, trots alla fantastiska saker som finns runt omkring henne, kanske även att hon känner sig något handlingsförlamad. Bilden ger ett djup till texten, det handlar inte om att sitta hemma en lördag och inte veta vilken aktivitet man ska välja, bilden gör frågan existentiell. Utan texten skulle det vara svårt att sätta bilden på uppslaget i ett sammanhang med bilderna på uppslagen innan och efter. Bilden skulle också, utan kontexten, kunna handla exempelvis om scenskräck och att leva upp till förväntningar.

Att ibland låta texten ta sig in i bilden är ytterligare en sak som jag tilltalas av i Det röda trädet:

”Without sense or reason”, bild hämtad från shauntan.net.

Boken får mig att fundera dels över samverkan mellan bild och text, vad som händer där emellan, hur en bild kan säga en sak, texten en annan och ikonotexten en tredje. Den får mig även att fundera på crossoverberättande och vad som gör att en berättelse fungerar för både ung som gammal. Kanske ska jag använda bilder till någon av mina berättelser? Inte så många så att det blir en bilderbok, men någon här eller där, om jag kommer på något som skulle ge mervärde, berätta något som inte får utrymme i texten eller som är svårt att berätta i ord? Boken har satt nya tankar i mitt huvud och fått mig att börja fundera. Jag kan upptäcka nya saker, fundera över både gamla och nya frågor. Kuka sinä olet? Mitä sinä täällä teet?

På grund av tidsbrist har den här kära sidan varit tyst i några år, men nu tänker vi väcka liv i den igen! Den kommer fortfarande att ha skrivande som fokus, men kanske blir det lite andra typer av inlägg än tidigare. Tankarna går till författarporträtt, reflektioner om skrivande, tips, läsrekommendationer och kanske ett och annat inlägg från förr som fastnat i publiceringskön och hittills varit opublicerat.

Vi ses snart igen!

Imorgon (2/10) kl. 12.00 är det invigning av det nya Litteraturhuset i Göteborg. Litteraturhuset är tänkt att vara en mötesplats för människor med litteraturintresse. Där kommer att ges skrivarcirklar, författarsamtal. Det kommer att bjudas in till debatt och diskussion. Det kommer även att finnas ett showroom för böcker och litterära tidskrifter. Fokus är dock tänkt att vara just på möten, och lokalen är belägen i Lagerhuset vid Järntorget (Heurlins Plats 1).

Förutom ett antal författarsamtal anordnas i oktober även Skrivstuga för kvinnor med WikipediaSlut på mansdominansen. Lär dig skriva, redigera och förbättra Wikipedias artiklar.” Drop-in, ingen föranmälan. Onsdag 9 oktober kl 18.00.

Litteraturhuset har en något informationsfattig ”hemsida” hos Göteborgs stad. De går även att hitta på Facebook där det verkar vara lättare att hitta information om kommande evenemang. Deras Facebook-profil är dessutom publik, så du behöver inte själv ha ett fb-konto för att komma åt informationen.

Vi kanske ses där i höst?

Just i skrivande stund pågår ett NuCafé, arrangerat av Teater Nu, som själva skriver ”Här har du som skriver en möjlighet att höra hur dina texter låter när de läses av någon annan, få respons om du så vill och diskutera dina texter med andra textintresserade.” Det är såklart för sent att skicka in några texter till det här caféet, men håll utkik efter fler tillfällen i framtiden!

Om ett par veckor är det dags för Göteborgs poesifestival.

Sen är det inte heller långt kvar till Bokmässan. Men innan den drar igång kan det vara bra att ha skickat iväg sitt bidrag till Umeå novellpris 2014.

Längre fram i höst kan hugade novellskribenter skicka in bidrag till Steampunkantologin.

Själv kommer jag (Sofie) att dyka ned extra mycket i texter det närmaste halvåret, genom kursen Att möta det nya – om samtidslitteratur och textsamtal.

Det kommer att bli en spännande höst!

Fri mjukvara för projektskapande och hantering av berättelser för olika medier.
Kan vara användbart för dig som skriver en roman, för dig som skriver ett filmmanus, för dig som skriver en serie – och många fler.

Det heter Celtx, du hittar det här.

Har du redan testat det? Skriv gärna en kommentar och berätta vad du tycker om programmet!
Själv har jag bara hunnit installera och snabbtitta igenom ett par förinlagda testprojekt, men jag är riktigt sugen på att sjunka in i det ordentligt och utforska användningen för egna projekt…

Johanna har en sommarpresent till hela svenska folket (eller, ja, i alla fall till de som är intresserade av skrivandets hantverk)!
På hennes blogg kan du nämligen ladda hem både e-boken Kom igång och skriv! – Ett 12-veckorsprogram och Skriv boken! – 4 veckors coaching. Otroligt generöst!

Här är länken. Böckerna finns att ladda ner gratis fram till 15/8 2011.

Läs – utvecklas – och skriv sen gärna en kommentar om boken/böckerna du läst!

Jag tillbringar sommaren med att plugga lite litteraturvetenskap, med inriktning på fantasylitteratur.

Jag lär mig saker som att i den medeltida kulturen värderades skrivandet högt, och att berättarlust är ett exempel på tidlösa mänskliga egenskaper. Jag lär mig namn på genrer som Mirabilia och Miracula.

Tanken har hela tiden varit att även skriva ordentligt på mina egna skrivprojekt nu i sommar, men hittills så blir det bara nya idéer, nya texter som dyker upp (gah, när ska jag få tid för dem?), och så slukas jag upp av den litteraturvetenskapliga kursen, det är så lätt att dyka ned där, grotta in sig ordentligt, och försvinna…

Naturen var något genuint förborgat för Tolkien, så också för alverna, som gärna levde i skogarnas djup i samspel med naturen. I trädens lövverk fanns tusen och åter tusen berättelser. I Tolkiens sagovärld är det endast alverna och enterna som kan höra och berätta trädens historier, berättelser om en förlorad gyllene tidsålder. Att göra våld på träden var att ta död på Midgårds historia. Det levande berättar, det döda tiger. […] Tolkien fann sina berättelser i naturen.

Citat hämtat från Tusen år av fantasy (sidan 16), skriven av Bo Erkisson

Här kan du hitta ett tidigare inlägg på Skriva om Bo Eriksson och hans Tusen år av fantasy.

Kanske lyssnade ni på P4 Göteborg igår morse vid 07.15?
Om inte kanske ni får lust att såhär i efterhand lyssna på sommarmorgonsprat om skrivande med Johanna Wistrand (som är bokcoach och personen bakom Multimanus).
Lyssna här (spola fram till ungefär halvvägs in i programmet):

(När det inte längre går att lyssna här, kan du förhoppningsvis gå in via SR:s arkiv och leta rätt på inslaget där; måndag 27/6 2011 kl 07-07.30.)

Och med den lite fler och tätare inlägg här, är det tänkt!

Själv planerar jag att fylla min sommar med en hel del läsande och skrivande. Finns det något härligare än att ligga i gröngräset med näsan i en bok och höra sommarfåglarna kvittra och känna vindens smekningar mot huden?
Eller att sitta i skuggan under ett träd och tugga på en penna med ett skrivblock i knät?
Resa sig upp för ett bad, låta tankarna vandra fritt under kvällspromenad…

Vad har du för läs- & skrivplaner för sommaren?

© 2019 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha