- Kan man ha jämställdhet som litterärt mål? undrar Katti Hoflin (chef för Rum för barn).
- Nej, svarar Ana Udovic (författare), en bok måste börja med en berättelse! Men sedan kan man fundera och bråka med sig själv. Och faktiskt bli mer kreativ kan jag tycka. Det är begränsande (för skrivprocessen) om man känner att man hela tiden måste göra rätt, då kan det ta tvärstopp och så kommer man ingenstans.

Katti Hoflin pekar på att det finns två åsiktsläger om konsten: de som tycker att konsten ska vara fri och ogranskad och de som menar att den ska ha en högre agenda, en politisk medvetenhet. Hon frågar panelen varför det är så.

Ana Udovic svarar att rädslan för att konst och barnböcker ska vara för politiska är en rest från sjuttiotalet då all litteratur för barn var pekfingeraktig.

- Det får inte vara för tillrättalagt. Men varje bok förmedlar ett ideal, säger Kristina Henkel (jämställt.se).
Hon berättar att när hon besöker olika förskolor brukar hon ha en övning som går ut på att barnen får ta ut tio böcker och räkna hur många flickor respektive pojkar som var huvudkaraktärer i dem. Reaktionerna brukar bli ”men var är alla flickorna?”.

- Jag har rätt som läsare att göra ändringar. Jag vill inte förmedla stereotyper till mina barn. Jag kan gå in och TipExa och ändra han till hon, berättar Kristina vidare.
- Personligen skulle inte jag göra så, men barnlitteraturen behöver mångfald. Jag vill visa att allt finns i världen. Världen ska inte vara stängd för mina barn, anser Ana Udovic.

Per Gustavsson, Kristina Henkel, Ana Udovic och Katti Hoflin
Från vänster: Per Gustavsson, Kristina Henkel, Ana Udovic och Katti Hoflin

 Skriv en kommentar

(obligatorisk)

(obligatorisk)

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

   
© 2014 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha