Med språket förändrar vi vår egen syn (och andras) på andra människor. Med språket gör vi pojke och flicka, något som följer med upp i vuxenvärlden och vi gör kvinna och man, med språket.

Eva Erson, Karin Milles och Ann-Cathrine Edlund har skrivit boken ”Språk och kön”. En bok som är landets första vetenskapligt uppbyggda lärobok i ämnet.

Där tar de upp kvinnors och mäns olika samtalsstilar. Kvinnan förmodas sträva efter närhet och samhörighet medan män förmodas sträva efter kontroll och distans. Men riktigt så enkelt är det ju inte, vi är ju alla individer och vi använder dessutom olika samtalsstilar i olika sammanhang.
Vi förväntas bete oss på ett visst sätt. Det betyder inte att vi måste leva upp till det som förväntas av oss, men det är omöjligt att inte förhålla sig till det, inte påverkas.

I seminariet tas bland annat Pamela Fishman och hennes forskning upp. Hon lät spela in vardagskonversationen som tre heterosexuella par hade. Av detta kunde hon utläsa en stor skillnad i språket. Kvinnorna var tvugna att inleda varje samtal med en fråga (ex; vet du vad…?), annars lyssnade inte mannen. Männen i sin tur behövde bara komma med ett påstående och fick då kvinnans uppmärksamhet på en gång. Männen var också mer passiva i samtalen medan kvinnorna stod för att uppmuntra och instämma.

Ett annat exempel som tas upp är en undersökning angående anställningsintervjuer; tolv kvinnor och tolv män och deras anställningsintervju till samma arbete. Kvinnorna och männen pratade lika mycket, men vid frågan efter intervjun när de skulle berätta hur mycket de tyckte sig ha pratat, tyckte kvinnorna ofta att de hade pratat för mycket, men inte männen. Intervjuledaren tillfrågades också, och även denne person hade uppfattat det som att kvinnorna pratade för mycket…
Så det man kan fundera över är; Talar en kvinna för mycket om hon talar lika mycket som en man? Och är det inte väldigt konstigt om det är så?

Förändring är möjlig, säger Eva, Ann-Catrin och Karin, och det är framförallt i skolan som den är viktigast. Genusmedvetenheten behöver förstärkas.
Media är också något man kan rikta blicken mot. Hur skriver journalister om pojkar/flickor? Och vad får kvinnliga journalister i uppgift att skriva om? Vad får män skriva om?

  En kommentar till “Språk och kön”

  1. […] Vi kvinnor får hela tiden frågor om män, får män frågor om kvinnor? Får män frågor som innebär att de ska försöka sätta sig in i en kvinnas situation? Eller får de snarare frågor i stil med “Kvinnliga författare sägs tendera skriva om x, vad har du att säga om det?” (Ett ypperligt tillfälle att distansera sig när man svarar på en sådan fråga, för att knyta an till tidigare artikel.) […]

 Skriv en kommentar

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(obligatorisk)

(obligatorisk)

   
© 2017 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha