Författaren Göran Sonnevi får Nordiska Rådets litteraturpris 2006. Priset är på 350 000 danska kronor och delas ut i Köpenhamn i höst.
Sonnevi får priset för diktsamlingen ”Oceanen”.
Så här lyder motiveringen:

”Oceanen er et hav av ord man kan senke seg ned i og la seg bli omsluttet av. Den spenner over et liv og en poesi som ennå er levende, som ikke er avsluttet og som er søkende. Med en intens nødvendighet skriver Sonnevi poesi som er i stadig dialog med så vel de politiske og sosiale hendelsene som de personlige spørsmålene om skyld og ansvar.”

Jag har just tävlat i Norrmejeriers kylskåpspoesitävling ”Norrländsk kylskåpspoesi”. Den går ut på att skriva en dikt med hjälp av deras utvalda ord. Sen får andra rösta och du kan vinna en bärbar dator.

Tyck till om min dikt om du vill, och skapa en egen!

Skriver du en dikt, lägg gärna in en länk som kommentar till det här inlägget.

Jag hat suttit en stund och förberett en ungdomskurs och nu behöver jag hjälp.

Det är någon månad sedan jag blev tillfrågad om jag ville hålla i en kurs för ungdomar från årskurs 7 och uppåt. Det var lätt att övertala mig. Studieförbundet skulle fixa det hela men någonstans på vägen blev det en miss i informationen. Det står inget nämnt om att det maximalt får plats nio stycken skrivglada ungdomar, inget om ålderskriteriet och inget om att det inte är en ”dropp-in-cirkel”. Istället kan den som läser informationen om sportlovsaktiviteter tolka det som både det ena och det andra. Dessutom missade de det där med förhandsanmälan.

På grund av det där sista ringde jag i fredags för att få bekräftat att det inte blev någon kurs. I stället förbereder jag nu för allt från en deltagar till full grupp och eventuella problem om det skulle komma tjugo.

Min tanke var följande:

Måndag ägnar vi åt gestaltning – övingar och exempel.
Tisdag är spikad åt poesi
Torsdagen fungerar som en uppsamlingsdag med goda råd och redovisning av en uppgift.

Varje dag har jag tre timmar till mitt förfogande.

Gestaltningen har jag övningar till – både små och någon större (de ska gå ut i biblioteket och leta reda på en bibliotekarie och sedan gestalta henne eller honom och allra helst så att de inte blir upptäckta (jag ska förstås informera personalen)).

Tisdagen har jag sugit åt mig Lottas förslag att lista ”fem saker som du tänker på när jag säger blått” och sedan välja ut en av dem och skriva en dikt utifrån det. Men sedan? Jag behöver tips på goda råd jag kan ge dem när det gäller dikt och jag behöver några roliga övningar.

Torsdagen hade jag tänkt samla ihop lite lösa trådar men även ta upp lite kort om dialog, personlig stil, tankekarta, skriv ofta, ta ut svängarna och lite annat smått och gott. Här skulle jag gärna lägga in en rolig övning men jag kan inte komma på något just nu. Hjälp behövs! På torsdagen ska vi avsluta med diplom.

Från tisdagen till torsdagen tänkte jag de skulle gestalta en person, en känsla eller en plats och den som gör det bäst ska få ett pris (vilket har jag ingen aning om i skrivandets stund) – är det korrekt att ge en av deltagarna ett pris? Eller ska jag köpa en lite blomma till var och en och dela ut med diplomet? Hur gör jag för att inte klampa i klaveret?

Alla tips mottages tacksamt!

”Sammantaget är det fler svensklärare som har dött av satsradning än av alla sjukdomar tillsammans.”

Kan man annat än skratta? Det handlar om boken ”Komma rätt, komma fel och komma till punkt”. Boken har nämnts både här och där och till slut hamnade den hemma hos mig. Böcker beställer jag oftast hos Bokus eftersom jag får poäng på mitt Medmera-kort. Alltså ju fler böcker dessto billigare kläder eftersom KappAhl ingår i konstellationen för kortet.

Det är en ”skrivpolis” som har översatt Lynne Truss bok ”Eats, shoots & leaves” – fast på sitt eget sätt med det svenska språket i fokus. Därför är översättaren, Eva Halldinger, medförfattare.

Äntligen kommer det någon som säger att vi får infånga språkmarodörena, tortera dem, hacka dem i småbitar och gräva ner dem i rabatten. Vilken befrielse!

Ovanstående rader visar på den humor som Halldinger har när hon, med stor lust, får ge sig på och rätta felaktigheter. Själv har jag svårt med både grammatik och stavning, det gjorde att jag fick läsa om en del av Halldingers skämt innan jag förstod. Skratten var många och jag är övertygad om att alla som tycker ompråket – och synnerligen andra språkpoliser – får stor behållning av den.

Läs!

På senaste träffen med min skrivargrupp kom vi att prata om klichéer. De bör undvikas, brukar det heta. Men alltid? Eller finns det tillfällen då klichéer inte bara är okej, utan det bästa att ta till?
M. sa att han brukar gå igenom texten och reagera på alla klichéer han skrivit, sedan stryka åtta av tio. De två som är kvar är kvar för att de faktiskt fungerar, och tillför texten något.

Så här säger författaren Joanna Trollope i en intervju i senaste MsLexia:

A cliché is only a cliché if it’s happening in someone else’s life, but the first time it happens to you is the first time in the history of the universe.

Det som är bra med klichéer är ju att de ger en direkt igenkänning. Det blir en genväg till något som de flesta kan relatera till. Nackdelen är förstås att de kan upplevas som slitna, och därmed förlorar sitt värde, om du inte gör dem till dina egna eller driver med dem.

Vad säger du? Brukar du använda klichéer när du skriver, och hur gör du i så fall för att de inte ska kännas nötta?

Orden runt har utlyst en novelltävling. Utgångspunkt: Skriv en novell på max 10000 ord på temat kluvenhet.

En novell är i mångt och mycket ett lagom format. Jag har läst goda råd om att återgå till novellens storlek om man fastnat i skrivandet av den ”stora romanen”. Själv har jag skrivit noveller från och till i kombination med kåseri och dikter samt vardagsnoteringar på Fallrukt.

Ska jag delta? Jajamänsan! Det blir väl som vanligt att jag funderar till en dag innan sista inlämningsdatum och sedan med frenesi skriver och skickar iväg.

Lycka till!

Att översätta texter, och kanske speciellt dikter, kan ge nya infallsvinklar. Jag har jobbat mycket med att översätta från svenska till engelska det senaste året, och även en del från engelska till svenska. Ofta tycker jag att det blir en ny dikt på det andra språket. Inte nödvändigtvis sämre, men en annan.

Vad händer om du försöker översätta en dikt från ett språk du inte behärskar? Det är en intressant skrivövning. Leta upp en dikt på ett språk du inte kan alls. Studera dikten, tänk dig in i rytmen, ser den ut att vara rimmad? Vad skulle den kunna handla om?
Skriv så din egen version på svenska utifrån dina intryck.

Om du gör den här övningen får du gärna kommentera det här inlägget och berätta om dina erfarenheter. Vill du får du självklart gärna dela med dig av din dikt också.

© 2011 Skriva.net Suffusion theme by Sayontan Sinha